Åttiotalet. Mitt favoritårtionde, kanske för att det var   då jag växte upp. Trots att vi levde med rädslan för   kärnvapenkrig så kändes det tryggare än nu.   Kanske för att man inte ständigt blev påmind om hur   illa det var från en alltid närvarande media.       Det var en kreativ tid och ännu fanns inget internet eller   sociala medier som sög upp kreativiteten.   Ingen politisk korrekthet som idag. På de två TV kanalerna såg man Dallas, Falcon Crest eller Spanarna på Hill Street.   Det var actionstjärnornas årtionde.   Sylvester Stallone,Arnold Schwarzenegger och   Bruce Willis dominerade biograferna.   Klassiker som E.T, , Blade Runner, Aliens, Terminator,   Predator och Jakten på den försvunna skatten gick på bio.   Predator var den första barnförbjudna filmen jag såg på Bio.   Ingen dålig första film.       Videouthyrarna började bli vanliga. I början hyrde man   moviebox med filmer. Det gick även att hyra TV-spel.   Då videoapparaterna var dyra så började vi med att hyra   en videobandspelare när jag bodde hemma.   Jag saknar lite den sociala biten av att träffas och hyra film.   Mycket för att filmerna var så dyra att hyra så att man   behövde dela på kostnaden.       Åttiotalet var också hemdatorernas och TV spelens   storhetstid. Från åttabits maskiner såsom Spectrum,   Commodore 64 och Nes till 16 bits maskiner som Amiga   och Atari 520 ST. Under åttiotalet kom också de första   bärbara spelen i form av Game and Watch.     Musiken var också otroligt bra. Jag köpte min första LP,   Gary Moore - Over the hills and far away och min första CD, Madonnas Like a Prayer.       Många av de klassiska hårdrocksbanden som startade       under sjuttiotalet hade en storhetstid under åttiotalet då       många av ungdomarna var antingen syntare eller       hårdrockare.       Mina favoriter var Iron Maiden som ofta hade historiska       texter.                   Media         Skapad 090216 Copyright peter@petersplats.se